Blåsigt och kallt men ändå roligt!


Idag kom mamsen, Tessan och Malin till ridskolan och skulle se lite när jag red Kadde och så. Atlas hade jag med mig dit och han tycker det är så kul. Väldigt tuff kille!
Det va verkligen kul att de kunde komma men det strulade sig lite med ridhuset som visst va uppbokat för träningar. Jätte bra att vi på ridskolan få veta om det! Så fick ju rida ute i paddocken, stackarns de andra fick stå ute i blåsten och små regnet. Under tiden det regnade så sökte dem skydd i stallet och kollade därifrån. Men på slutet tittade solen fram och de kunde komma ut och då passade Tessan på att fota mig och Kadde lite. Åh vad fin min häst har blivit!! Världens finaste i mina ögon <3
Och sen när jag ridit klart fick Atlas komma upp på hästryggen framför mig. Inga problem, satt avslappnat i min famn och tyckte utsikten va jätte häftig!
Och så passade även Tessan på att fota Atlas när hon ändå va här. Åh han har blivit så otroligt fin!
Lägger ut bilder från dagen =)

131

1431
156

196045

204



Rätt segt


Finns egentligen inte så mycket att skriva om då det inte händer så mycket just nu.
Tänkte jag skulle ta nya kort på Atlas idag, se ut att bli fint väder så då kan man ju passa på. Men måste ha lite hjälp från Andreas. Lärde Atlas att ”stå” igår kväll, jisses vad han lärde sig väldigt snabbt! Det är rätt konstigt, alla valpar jag har tränat för att kunna stå still har lärt sig det väldigt snabbt, och så ser man andra människor på hundutställningar som säger att ”Ja vi har tränat och tränat” men ändå kan valpen inte stå still. Jag förstår inte riktigt. Är det så svårt att träna en valp att stå still när jag lär den det på bara 5 min?? Jag kanske gör något magiskt :p Badade honom häromdagen faktiskt, haha. Stod så himla snällt i badkaret ^^

Har skickat iväg ett mail till en tjej som har ridtravare och även hjälper andra som ha. Ha frågat henne lite frågor som jag behöver hjälp med om Kadde. Han har problem att bära upp sig i galoppen, mest i sitt vänstra. Hoppas hon kan hjälpa mig :)
Som sagt så är dagarna rätt sega, glad att jag kan åka till stallet och vara där några timmar. Men är ju vaken ca 15 timmar om dagen och är jag då i stallet ca 2½ timma så är det ju ändå 12½ timmar kvar som inte händer så mycket på. *suck*
Idag skulle jag in te arbetsförmedlingen, 10:15. Men försov mig och missade bussen, typiskt!
Aja…Allt ska ju hända mig.
Har inte fått något mer besked om lägenheten :S De skulle ringa mig sa hon jag snackade med, men ingen ha ringt. Aja får väl ta och ringa dem istället. Lite dålig stil från dem tycker jag!
Sätter in en bild på Atlas när han badade ^^
Ha det gott

100_5350



”Hur kunde du??”


En text som får mig att gråta varje gång.

Hur kunde du ?

När jag var valp, underhöll jag dig med mina egenheter och fick dig att skratta.
Du kallade mig ditt barn, och trots antalet skor jag tuggade sönder och några totalförstörda kuddar, blev jag din allra bästa vän.
När jag var ”dum” hund, pekade du ditt finger mot mig och frågade :
” Hur kunde du ? ”
- men sen veknade du och la mig på rygg och gosade med mig.
Det tog ett litet längre tag för mig att bli rumsren än väntat, för du hade väldigt mycket att göra, men vi klarade av det tillsammans.
Jag kommer ihåg nätterna när jag låg tätt vid din sida och lyssnade på ditt snarkande, lyssnade på dina lugna andetag och hemliga drömmar, och jag tänkte att
livet kan inte bli mer perfekt än så här.
Vi gick långa promenader i parkerna, åkte långa bilturer och stannade för att äta glass.
( jag fick våfflan, för ” glass är inte bra för hundar ” sa du ), jag tog långa tupplurar i solen då jag väntade på att du skulle komma hem vid slutet av dagen.
Så småningom började du spendera mer tid på arbetet och du satsade på din karriär, och la mycket tid på att leta efter en människovän.
Jag väntade tålmodigt, tröstade ditt brustna hjärt och förstod din besvikelser, klagade aldrig på dåliga beslut, jag viftade på svansen och visade glädje då du kom hem, och jag blev lycklig för din skull när du blev kär.
Hon, numera din fru, är inte en ” hundmänniska ”, men trots det välkomnade jag henne till vårt hem, visade henne tillit och lydde henne.
Jag var lycklig därför att du var lycklig.
Sen kom människobarnen, och jag delade din glädje och lycka. Jag var fascinerad över deras små fingrar, hur dom luktade, och jag ville ta hand om dem också.
Det var bara det att hon och du var oroliga att jag skulle skada dom, och jag tillbringade mesta tiden förvisad till ett annat rum eller en hundbur.
Åh, som jag ville älska dom, men jag blev ” fånge i kärleken ”.
När dom blev äldre blev jag deras vän. Dom hängde i min päls då de försökte stå på egna ben, petade med fingrarna i mina ögon, undersökte mina öron, kysste mig på nosen.
Jag älskade allt som hade med dom att göra och deras beröringar, ditt kel med mig var numera så sällsynt
- och jag skulle försvara dem med mitt liv om det så behövdes.
Jag smög ner i deras sängar om natten och lyssnade till deras oroliga andetag och hemliga drömmar, och tillsammans väntade vi på ljudet av din bil på uppfarten.
Det var tider då andra frågade om din hund, och du visade stolt det foto av mig som du bevarade i din plånbok och berättade historier om mig.
De senaste åren svarade du bara ” ja ” och bytte sedan samtalsämne.
Jag hade gått ifrån att vara din hund till bara en hund, och du undvek alla kostnader som hade med mig att göra.
Nu har du en ny karriärmöjlighet i en annan stad, och du och de skall flytta till en lägenhet där inte husdjur är välkomna. Du har tagit det rätta beslutet för din familj, men det fanns en tid då jag var din enda familj.
Jag var jätteglad över bilturen (precis som i början av vårt förhållande) tills vi kom fram till djurhemmet.
Det luktade hund och katt, rädsla och hopplöshet. Du skrev under lite papper och sa :
” Jag vet att ni kommer att hitta ett fint hem till henne. ”
Dom skakde sina huvuden och gav dig en ansträngd blick.
Dom inser att för en medelålders hund, även med papper så är det nästan omöjligt.
Du var tvungen att ansträngt rycka din sons händer från min päls medan han skrek :
” Nej pappa !!! Snälla låt dem inte ta min hund ! ”
Och du var orolig för honom, och vilken hemsk erfarenhet du precis gett honom angående lojalitet, vänskap och respekt för liv !
Du gav mig en avskedsklapp på huvudet, undvek mina ögon, och artigt vägrade du ta mitt halsband och koppel med dig.
Du hade en tid att passa, och nu har jag en också.
Efter att du gått sa de snälla flickorna att du säkert visste om att du skulle behöva lämna bort mig för flera månader sen, men att du inte gjort några försök att hitta ett bra och mysigt hem.
Dom skakade sina huvuden och sa :
” Hur kunde du ? ”
De är så snälla mot oss som deras upptagna scheman tillåter.
Dom matar oss, naturligtvis, men jag tappade aptiten för flera dagar sedan.
I början då någon passerade min bur, pirrade det i magen och jag tänkte och hoppades att allt detta bara var en ond dröm och att du kommit tillbaka för att hämta mig, eller så hoppades jag att det var någon som kunde rädda mig.
När jag förstod att jag inte kunde konkurrera med den glädje de söta valparna visade
så gav jag upp och satte mig i ett hörn och väntade.
~~~~
Jag hörde fotsteg från korridoren när hon kom till mig i slutet av dagen, och jag följde henne snällt genom korridoren till ett annat rum.
Ett obehagligt tyst och tomt rum. Hon satte mig på ett bord och smekte mina öron, och sa till mig att jag inte behövde oroa mig. Mitt hjärta dunkade av förväntan och spänning för vad som skulle hända, men det var också en känsla av lättnad.
” Kärlekens fånge ” hade nu nått slutet.
Jag var orolig för henne, sådan är min natur. Bördan vägde tungt för henne, och det känner jag till, på samma vis som jag kände till alla dina sinnesstämningar.
Försiktigt band hon ett band runt mina framben samtidigt som en tår föll längs hennes kind.
Jag slickade hennes hand på samma vis som jag brukade trösta dig för många år sedan.
Vant stack hon in nålen i min åder. När jag kände sticket och den kalla vätska som for genom min kropp, la jag mig tröttsamt ner, såg in i hennes vänliga ögon och mumlade :
” Hur kunde du ? ”
Kanske förstod hon mitt hundspråk för hon sa ” Jag är så ledsen. ”
Hon kramade mig, och förklarade snabbt att det var hennes jobb att se till att jag kom till en bättre plats, där jag aldrig mer skulle bli ignorerad, slagen, övergiven, eller behöva försvara mig själv
- en plats med myckt kärlek och ljus,
så väldigt annorlunda än den här platsen på jorden. Och med den sista lilla kraften jag hade försökte jag visa henne genom att vifta på svansen att mitt : ” Hur kunde du ? ” inte var riktat mot henne.
Det var dig min älskade husse, jag tänkte på.
Jag glömmer dig aldrig och kommer att vänta på dig i all framtid.
Måtte alla i ditt liv fortsätta att visa dig så mycket lojalitet.

Några ord från författaren :
Om ” Hur kunde du ? ” fått dig att gråta när du läste det, som det fick mig att göra när jag skrev det, därför att det är den sammansatta historien av miljoner av ” ägda ” husdjur som dör varje år i amerikanska och kanadensiska djurgårdar. Den som vill ha denna text är välkommen att använda den för icke kommersiellt bruk, så länge copyrighten respekteras.
Hjälp oss att informera, på hemsidor, i tidningar, på djurgårdar och veterinärklinikernas anslagstavlor. tala om att det beslut man tar att skaffa ett husdjur i familjen är ett viktigt beslut med ansvar för ett liv, att djur förtjänar vår kärlek och omtanke, att finna ett nytt hem för vårt husdjur är vårt ansvar och om vi behöver hjälp med omplacering finns goda råd och stöd att få hos olika djurskyddsföreningar. Att allt liv är värdefullt.
Gör en insats för att stoppa dödandet och uppmuntra steriliserings- och kastreringskampanjer i avsikt att förhindra oönskade djur.
-Jim Willis

 



Atlas och lögn???


Igår kväll fick Atlas följa med till stallet igen. Han va jätte duktig och skötte sig jätte fint! Helt orädd satt han bredvid mig när jag lät honom studera allt. När folk gick förbi med sadlar och träns, hästar som frustade och en som sparkade i väggen. Och mitt i alltihopa så ville folk klappa honom. Och som sagt, inga problem =)
Carolina red Kadde på sin ridlektion igår. Haha under de 20 min jag va med och tittade innan jag åkte hem så va det en tjejca 13 år) som ramlade av 3 gånger på en liten busig ponny. Och när hon hade hamnat i backen så låg tränset i knät på henne, alla 3 gångerna, hahaha. Och så va det en tjejca 6-7 år gammal som ramlade av. Det började spöregna så det smattrade ordentligt i taket. Något om denna hästen inte va bredd på och stack iväg. Tjejen blev ju livrädd och när hästen saktade in och svängde lite lätt till vänster så dök flickan i backen. Ingen skada skedd och hon hoppade upp på hästen igen efter ett par minuter. Haha undra hur mycket lektion det blev av den ridlektionen efter jag hade gått ^^
Sen sitter jag i ett klurigt läge. Har fått höra av en gammal klasskamrat att Andreas röker fortfarande och Andreas har sagt till mig sen feb(då han slutade) att han inte röker längre. En gång har jag känt en väldigt stark ciggarettrök ur både näsa och mun på honom. Och igår hittade en väldigt platt och lite tillknycklat paket med tre cigg i hans moppejacka. Frågade honom vad det va osv. och varför han ljugit mig rätt i ansiktet. Men han tog lugnt tag i mina händer och med lugn röst och sa att ”Älskling jag lovar, paketet är inte mitt och jag röker inte!”  Hela han utstrålade liksom sanning. Han vet att jag avsky lukten av ciggaretter och jag mår illa när jag känner den. Så jag ha sakt till honom att antingen röker du, eller oxå inte. Men JAG vill inte vara tillsammans med någon som röker. Men han lovade över hela sitt hjärta att han röker inte.
Det kan finnas en förklaring till paketet, då jackan kommer från början från han morsa. Och som han fick av henne för typ 1 månad sen och hon röker. Så det är mycket möjligt att paketet är hennes.
Men vad ska man tro liksom?? Så frågan är om han talar sanning eller ljuger. Men som sagt, det är ingen stor grej. Bara det i sånna fall att han har ljugit för mig sen februari och det är det som i så fall gör mig ledsen och arg! Om han nu har ljugit…
Aja vi få se, han verkade tala sanning i alla fall, men oddsen är emot honom.



Ny dag…


Atlas väckte mig idag tjugo i åtta idag genom att lägga sig på mig. Haha bättre sätt än vad han brukar göra, alltså bita mig i ansiktet eller något ^^ Gick ut med honom så han fick kissa och sen fick han gå in och äta. Efter det gick vi en liten runda på typ 10 min så han fick ut lite energi och så =) Men trots det ville han bara leka när vi kom hem. Så jag lekte en stund med honom med trasan. Jätte kul tyckte han =D

Red Kadde igår. Han va jätte duktig! Travade på lugnt och fint på tygel. Riktigt kände när han trampade under sig. Galoppen va jättefin, lugn och samlad och han fattade båda galopperna snabbt och direkt från skritt. Hoppade lite studs igår, för första gången. No problemo sa Kadde och hoppade genom studsen som han inte gjort annat. Min duktiga kille <3
Så stolt över honom! Ska rida honom idag igen, åker ut vid två tiden.
Och nu är det nog klart! Kan lika gärna berätta ^^ Har fått lägenhet =D En liten etta här i Lammhult. Åh jag är så glad att jag kan spricka, haha. Att bo här med Andreas och hans farsa va ju bara tillfälligt då jag inte kunde bo med mamsen längre, bråkade ju var och varannan dag. I och med att jag inte fått jobb eller nåt som får jag hjälp från Arbete och Välfärd. Få ekonomiskt bistånd och de betalar hyran åt mig och jag ska få ca 3600 kr varje månad att klara mig på. Men för att få dem måste jag gå på ett skit grejs inne i Växjö, Basement. 3 dagar i veckan på förmiddagarna, mellan 9 te 10:30. Lite jobbigt är det med bussen. Är inte hemma förrän halv två. Men men, måste gå. Går man inte dit och inte ha någon giltig skäl till varför man inte kommer så förlora man 160 kr. Och det är pengar jag verkligen behöver!
Nähä om man ska upp och väcka Andreas, klockan är halv elva och tycker det börjar bli tråkigt att vara ensam uppe :p

Ha det gott



Irriterad och besviken


Jaha nu börjar jag bli så trött på detta. Skulle åkt in te Växjö idag på morgonen på någon skit grejs. Men pga att jag inte fått sova ordentligt på flera nätter så orkade jag inte gå upp. Jag försökte flera ggr men det gick verkligen inte. Jag går ju upp tidigt varje morgon efter kl 7 i och med Atlas. Men dessvärre är det omöjligt för mig att gå och lägga mig vid den tiden jag vill. Alltså runt tio, varför?? Jo för att Andreas vill antingen titta på tv eller spelar tv-spel. Och när jag ber honom att stänga av så får man som svar, ”men vad ska jag göra” eller ”Jag vill titta på detta programmet”. Och igår somnade jag runt halv elva och tänkte då att äntligen. Men då naturligtvis vaknar man halv tre på natten av att Andreas fortfarande tittar på tv! Be honom att stänga av då jag faktiskt ska upp efter sex. Men det kunde han ju inte då han ville se det programmet han tittade på. Då tände det till i mig ordentligt men jag sa inget. Men tycker att han har blivit jävligt ego just mot mig. Och tänkte det att hade det varit tex Emmy(inget illa ment mot dig nu Emmy ;) ) så hade han stängt av.
Sen stängde han av tvn och vände ryggen mot mig. Frågade honom varför han måste ligga med ryggen mot mig. Andas bättre då säger han. Öh okej. Det va ju något nytt.
Så efter halv tre har jag varit arg och besviken och inte kunnat sova riktigt. Somnade men vaknade lika fort igen och så höll det på ända fram till väckarklockan ringde kvart över sex.
Varför kan han inte vara lite bussig när han vet att jag ska upp tidigt?
Så nu sitter jag här, helt slut i kroppen, trött som fan och en valp som bara vill leka. Och alla som haft en valp vet att trötthet och en busig valp inte hör i hop.
De senaste dagarna har jag varit så trött att jag inte ens orkat ta hand om Atlas på det bästa sätt.
Nu tror jag att jag ta och gå en sväng med honom. Då bli jag piggare och han tröttare…
100_5344



Stalltjänst och annat…


Hade stalltjänst på ridskolan idag tillsammans med Carolina. Gick bara bra, men det kändes som att man gjorde inget annat än bara vara i stallet :p Och som sagt, allt gick bra =)
Lilla Atlas har inte fått den uppmärksamheten idag som han är van vid. Har inte hunnit med honom idag så mycket. Och det dåliga vädret som varit idag har gjort att man hållt sig inne, i vanliga fall har vi varit ute rätt ofat flera gånger per dag. Så Atlas har rätt mycket energi i sig, vill inget hellre än att bara leka. Lillsnutten <3
Har gjort en film om Kadde =) Tog mig 3 timmar att göra och det va riktigt skoj faktiskt :) Här är den för de som vill se, jag blev riktigt nöjd med den och det är min första egen gjorda film =) Ljudet blev lite hackit när jag laddade upp den till youtube, men inget man stör sig på.
YouTube Preview Image

Ha det bra =)



Lite allmänt…


Vaknade vid åtta idag på morgonen. Skit trött och hade huvudvärk. Hade gärna velat sova vidare men Atlas måste ut och få sin mat. Så det var ju bara att stiga upp, motvilligt som sagt :p Men Atlas va överlycklig. Tog mina byxor och försökte springa iväg med, haha.
Vädret idag är ju urtrist! Regnar och blåser kallt. Och 16:40 ska jag ta bussen till stallet, rida Kadde. Försökte rida på ett vanligt tredelat på honom igår. Gick åt helsefyr, haha. Han ville inte slappna av alls och va lite motstridig. Aja jag försökte i alla fall =)
Andreas åkte iväg vid elva idag på förmiddagen. Ska ha lite kul med fotbollslaget eller vad det nu va inne i Växjö. Lär nog inte komma hem förrän sent i natt.
Sen kanske jag få en rolig nyhet på måndag =D Hoppas!! Vill inte berätta än vad det är ifall det inte bli något ^^
För övrigt går allt bara bra med mitt liv =)

Ha det gott



Ridskola och höstkyla!


Kom hem till Lammhult igen igår, hoppade av vid ridskolan och både Atlas och Andreas va med. Skulle titta på när Carolina red Kadde på ridlektionen. I början på lektionen skulle de göra någon form av skänkelvikning på spåret. Något som varken Carolina el. Kadde har gjort förut och det borde ju ridläraren veta. Men inte fick hon någon extra hjälp inte. Jag satt på läktaren och det började nästan ryka ur min öron. Fast den ridskolan vet jag att den är inte så bra. Väldigt dåliga på att förklara HUR man gör. Det kommer jag ihåg från när jag gick där. Jag fick prova mig fram och försöka själv ett bra tag innan jag kom på hur man skulle göra.  Men stackarns Carolina kämpade på och Kadde gick bara och böjde sig i halsen, alltså inga tecken ens på att gå skänkelvikning. Tyckte så synd om henne och sa till henne att gå till ridläraren och säg att du vet inte hur man gör. Men ridläraren sa bara ”Kolla på de andra, så ska hästen gå.” Men hon fick ingen förklaring till HUR hon fick hästen hästen att gå så. Så hon gav upp och struntade i det. Annars gick det jättebra. Galoppen va jättefin på Kadde i båda varven. Carolina har bara lite svårt att hålla igång den så han bryter av. Men det är inte så farligt. Det är inte lätt att rida en ridtravare ^^ Naturligtvis så fick hon höra från ridläraren att hon inte skulle galoppera på den lilla volten för travare kan inte bära upp sig då det inte är någon ridhäst. Men Kadde har inga problem alls att galoppera på en liten volt, men dessvärre kan det bli lite problem då han galopperade lite fortare än den andra hästen på volten. Så det hade blivit krock, så det va ju lika bra att de galopperade på den stora volten i stället. Sånt där får man höra när man har en ridtravare, men inget jag bryr mig om alls. Och i detta fallet tror jag bara ridläraren menade väl. För övrigt tycker hon att han är en cool och fräck häst. Och det är ingen annan på ridskolan som har sagt något negativt om honom till mig.
I alla fall så skötte sig Atlas jättefint i stallet. Va lite osäker inne i stallet med alla nya lukter och ljud och va lite försiktig. Men han va aldrig rädd. Jätte duktig va han. Och på bussen hem så somnade han med en gång. Han va jätte trött lilla gubben.
Idag är det jag som ska rida Kadde. Åker ut vid fyra tiden som vanligt. Längtar =D
Sen kanske det lär hända något denna månaden. Vi få se vad som händer. Jag berätta inget nu eftersom det är inte bestämt ännu ;)
Och det märks att det är höst nu. FY f*n vad kallt det är! Sov med tights och tröja på mig i natt men frös nästan ändå. Och när Atlas väckte mig vid åtta så va det skitkallt i rummet. Golvet va kallt, ja allt va kallt förutom i sängen under täcket ^^ Nu sitter jag fortfarande och fryser trots att jag har en varmare tröja på mig. Hua, vill ha sommaren tillbaka!!

100_3347

« Föregående sida

SofiePeterson is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu